Sömnlös....

Då va de dax igen, sömnlös, börjar mer likna en vanlighet än en ovanlighet.

Klockan är runt två på natten, sitter här, och hur jag än försöker vill inte dom små ögonlocken sluta sig så jag kan få sova.

Tankarna går, kroppen är spänd och det verkar helt omöjligt att slappna av.

Försöker intala mej att jag är ju inte ensam här i världen, men just nu känns det så...

Tystheten är nästan overklig.

Att livet ska kännas så svårt ibland, att allt ska vara så komplicerat.

Tankarna kommer och sen går dom, de finns ju faktiskt dom som har det så mycket värre!

Så just nu finns de bara en sak att sägs: Tack min lilla blogg för att du finns!!

Godnatt